Sitter i baksätet med bob dylan sjungandes i ipoden. Pappa konstaterade förvånat när vi packade in oss i bilen imorse efter en natt i örebro att vi verkade ha mer saker nu än igår. Ja, jag säger ju det. Denna lömska packning sväller, drar åt sig fukten i luften och utvidgar sig långsamt, långsamt (precis sådär långsamt så man inte märker något innan det är försent). Lömska pack.
1 kommentar:
Jag känner igen mig. Men tror du inte det har med att man packar upp och packar in, packar upp... tills allt inte är lika i sin ordning längre, haha.
Skicka en kommentar